A-kassa, inkomstförsäkring och sjukpenning – din inkomsttrygghet

Att vara medlem i en a-kassa är en av de viktigaste försäkringarna du kan ha för din privatekonomi. Om du förlorar jobbet betalar a-kassan en del av din tidigare inkomst.

Den 1 oktober 2025 infördes en ny arbetslöshetsförsäkring. Den gäller alla som får ett beslut om ersättning från och med det datumet. Har du en ersättningsperiod som började före 1 oktober 2025 får du ersättning enligt de gamla reglerna tills perioden tar slut. Beloppen nedan gäller 2026.

Vad är a-kassa?

Arbetslöshetskassan (a-kassan) är en statligt subventionerad försäkring. Det finns många a-kassor, ofta kopplade till yrkesområden (t.ex. Unionens a-kassa, Akademikernas a-kassa, Alfakassan), men reglerna för ersättning är desamma för alla.

Med de nya reglerna finns inte längre någon separat grundförsäkring. Ersättningen baseras alltid på din tidigare inkomst, men hur länge du varit medlem avgör hur stor andel du får.

Hur mycket får jag i ersättning?

Ersättningen baseras på din tidigare inkomst, upp till ett tak på 34 000 kr i månaden. Den betalas ut en gång i månaden i efterskott.

Ersättningsnivå efter medlemstid

Nedtrappning (medlem minst 12 månader)

Efter 100 ersättningsdagar sänks nivån med 10 procentenheter och efter 200 dagar med ytterligare 5 procentenheter.

Med kortare medlemstid trappas den lägre nivån ned på samma sätt.

Villkor för att få ersättning

1. Inkomstvillkoret

Arbetsvillkoret i timmar är ersatt av ett inkomstvillkor:

• Huvudregeln: Du har tjänat minst 120 000 kr under de senaste 12 månaderna, och minst 11 000 kr i minst fyra av månaderna.
• Alternativregeln: Du har tjänat minst 11 000 kr i månaden under fyra månader i följd. Då kan du få ersättning i 66 dagar.

2. Antal ersättningsdagar

Hur länge du kan få ersättning beror på hur många månader du haft en inkomst på minst 11 000 kr:

3. Ålder och arbetssökande

Du måste ha fyllt 20 år, vara inskriven på Arbetsförmedlingen, söka arbete aktivt och kunna ta ett jobb direkt.

Karens

Du får ett karensavdrag som motsvarar två ersättningsdagar. Avdraget görs i samband med din månadsansökan.

Om du säger upp dig själv

Säger du upp dig utan giltigt skäl (t.ex. styrkta hälsoskäl) kan du bli avstängd från ersättning under en period. Kontakta din a-kassa innan du säger upp dig så att du vet vad som gäller i ditt fall.

Inkomstförsäkring

Eftersom inkomsttaket är 34 000 kr i månaden får du inte 80 % av hela lönen om du tjänar mer än så. En inkomstförsäkring fyller på mellanskillnaden en period, oftast upp till 80 % av lönen.

De flesta fackförbund har inkomstförsäkring inbakad i medlemsavgiften. Är du inte med i facket kan du teckna en privat, som ofta kostar mer. Kolla särskilt:

• Kvalifikationstid: Oftast måste du ha varit försäkrad i 12 månader innan den gäller. Byter du förbund kan tiden ofta tillgodoräknas.
• Ersättningsperiod: Ofta 120–150 dagar i grundskyddet, med möjlighet till tillägg för längre tid.
• Lönetak och karens: Många försäkringar har ett eget lönetak, och vissa har en egen karens utöver a-kassans.

Tjänar du under 34 000 kr i månaden ger a-kassan redan 80 % och en inkomstförsäkring tillför lite. Tjänar du mer och har små marginaler (bolån, barn) är den oftast värd pengarna.

Sjukpenning och sjuklön

Om du i stället blir sjuk ansvarar arbetsgivaren och Försäkringskassan för ersättningen i steg:

• Läkarintyg krävs från den 8:e sjukdagen. Blir du sjuk igen inom fem dagar räknas det som samma sjukperiod, utan nytt karensavdrag.
• Tak: Sjukpenningen baseras på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) upp till 10 prisbasbelopp, 592 000 kr per år 2026. Sjukpenning söker du själv hos Försäkringskassan.
• Kollektivavtal ger ofta ett tillägg på ungefär 10 % från dag 15, och ofta även ersättning för lön över taket.
• Rehabiliteringskedjan: De första 90 dagarna bedöms din arbetsförmåga mot ditt vanliga jobb, dag 91–180 mot andra uppgifter hos arbetsgivaren och från dag 181 mot hela arbetsmarknaden (om det inte är övervägande sannolikt att du kan gå tillbaka före dag 365).
• Egenföretagare: Med enskild firma finns ingen sjuklön, utan sjukpenning betalas från Försäkringskassan efter en karenstid (7 dagar om du inte valt 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar; längre karens ger lägre egenavgifter). Har du aktiebolag är du anställd och får sjuklön från bolaget.
• Skydda din SGI: Blir du arbetslös, skriv in dig hos Arbetsförmedlingen redan första dagen. Annars kan SGI:n sänkas eller nollas.

Så ansöker du – steg för steg

1. Skriv in dig på Arbetsförmedlingen: Gör det din första arbetslösa dag. Du får ingen ersättning för dagar innan du är inskriven.
2. Ansök hos din a-kassa: Logga in på din a-kassas “Mina sidor” och fyll i ansökan.
3. Skicka in intyg: Du behöver arbetsgivarintyg från tidigare arbetsgivare. Be om det direkt när du slutar.
4. Lämna månadsuppgift: Varje månad redovisar du arbetad tid, arbetslös tid och inkomst till a-kassan, senast tre månader efter den månad du söker för.
5. Aktivitetsrapportera: Varje månad rapporterar du till Arbetsförmedlingen vilka jobb du sökt. Missar du detta kan du bli av med ersättningen.

Skatt på a-kassa

Ersättningen från a-kassan är skattepliktig inkomst av tjänst. A-kassan drar oftast tabellskatt, men du kan be dem dra mer om du vill undvika kvarskatt. Du får inget jobbskatteavdrag på a-kassa, så skatten blir något högre än på motsvarande lön. Däremot ger avgiften du betalar till a-kassan en skattereduktion på 25 %.